Valet har vi klarat av med blandat resultat, programskrifterna för mandatperioden är beslutade, så vad fattas? Ja, en valanalys som förtjänstfullt föredrogs av Kent Waltersson och en stadgerevision. Inte alla gillar stadgefrågor, men jag tycker att det är intressant och ett antal andra. Stridsfrågan i revisionen var en ganska markant minskning av distriktsstyrelsen. Bakgrunden är en mångårig situation med en jättestyrelse i kombination med ett flitigt användande av ständiga adjungeringar. Ett litet representantskap som aldrig riktigt hann med det en distriktsstyrelse ska syssla med och som med sin storlek inte i tillräcklig omfattning kunde ägna tiden åt strategiska diskussioner och beslut. Alla arbetarekommuner i länet var förvisso representerade, men varje ledamot och ersättare valdes utifrån framför allt geografiska egenskaper.
Nu är den modellen ersatt av en minskad styrelse där varje ledamot ersättare väljs på grundval av sina genuina egenskaper och sitt politiska kunnande. Idag har vi valt Johan Andersson till ordförande, Lena Micko till vice ordförande och Mattias Ravander till kassör. Vi har valt ledamöterna Eva Andersson, Stig Andersson, Jonatan Hermansson, Helen Johansson Kokkonen, Annelie Liljedahl, Mattias Ottosson, Eric Rynestad och Cecilia Vilhelmsson. Vi har valt ersättarna Kristina Edlund, Kikki Liljeblad, Maria Lind, Miko Månsson och Mikael Stenquist.
Allihop är valda för att företräda och styra vårt partistrikt. Styrelsen måste få vara strategisk, övergripande och offensiv. Ersätaren Maria Lind kan svara på varför hon blev vald till styrelsen genom att säga “jag tror att valberedningen såg att jag hade något intressant att tillföra, att jag har ett politiskt driv som betyder något för partiets framtoning gentemot yngre väljare och unga föräldrar”. Betydligt bättre argument än att få säga “jo, jag blev vald för att jag var från Åtvidaberg”.
Jag säger grattis till den nya styrelsen! Se hela länet, fokusera på uppdraget och tänk strategiskt.