Sidor

26 juni 2008

Vad vill karln egentligen?

Så har det gått en styv vecka sedan senaste fullmäktigesammanträdet här i Linköping. Två frågor dominerade sammanträdet, frågan om utmanarrätten och det kommunala vårdnadsbidraget. Den rödgröna sidan förlorade båda frågorna i voteringar. Känslan av hybris* smyger sig på när Alliansen agerar. Självreflektion och nyanser är sällsynta, möjligen finns hoppet i den alltid sympatiske, kloke och tänkande Bengt Olsson (fp).

Den store allianshövdingen, kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (m), ger sig inte ens in i sakargumentationen. I stället väljer han att recensera socialdemokratins språk, metoder och debattteknik. Inte ett ideologiskt ord om varför utmanarrätt och vårdnadsbidrag ska införas, utan fokus läggs helt på motståndarens kvaliteter. Märkligt, förvånande och otaktiskt är ord som bra beskriver upplägget från Lindvall.

Nu är det sommaruppehåll i politiken, vi har ätit sill, färskpotatis och jordgubbar till midsommar. Kanske en riktigt bra bok kan inspirera. Kommunfullmäktige samlas igen den 26 augusti. Vem vet, kanske en ny recension väntar oss socialdemokrater då?

* Källa Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hybris_(mytologi)
Hybris, det fanns ingen värre synd än detta övermod, som kunde drabba en alltför framgångsrik människa. Hybris var inom
grekisk mytologi att vilja efterlikna och/eller överträffa gudarna. Hybris kan då användas som en synonym till storhetsvansinne. I det antika dramat utmanar ofta hjältarna den rådande rättsuppfattningen och gudarnas. Då begår de hybris och går oftast under. Ett annat ord för hybris är övermod och människan straffas när hon försöker göra sig till gudarnas jämlike. För att få nåd hos gudarna var man tvungen att förstå vad man gjort för fel, känna vördnad, fruktan och medlidande inför gudarna och på så sätt rena sin själ = katharsis.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar