Kommentarer till "varböldsinlägget"

Jag har fått en del kommentarer kring mitt förra inlägg En varböld värker hål, där jag beskrev vägen fram till måndagens moras med en totalt sprucken fullmäktigegrupp inom Socialdemokraterna Ödeshög. Mediareaktionen blev omedelbar, med samtal både från Corren och Radio Östergötland. Jag har sedan i bloggkommentarer blivit beskylld för partiskhet, faktaförvrängning och för att förvärrat situationen inom lokalorganisationen. En "klipsk och djupsinning"kommentar säger "Vore jag katt skulle jag inte lyfta på rumpan åt dej och ditt DRAVEL.Väl mött öga mot öga med oss och förklara dej!".

Låt mig lyfta fram några fakta som jag menar varit avgörande:

1. Efter en lång och öppen träff där alla berörda fått komma till tals utan replikrätt valde sex stycken styrelsemedlemmar av egen kraft att inte medverka i det fortsatta arbetet för att skapa bättre klimat i styrelsen och lokalorganisationen. Jag var mycket noga med att inte ta ställning för någon sida hela vägen fram till denna brytning.

2. Två stycken årsmöten har genomförts utan reservationer och utan voteringar. Styrelsen har blivit enhälligt vald vid båda dessa tillfällen.

3. Styrelsen och dess ordförande är legitima företrädare för arbetarekommunen. Detta regleras i stadgarna. Styrelsen har varit den part som har sökt samarbete vid de möten där jag medverkat. Jag har vid dessa tillfällen ansträngt mig för att vara så saklig och noggrann som möjligt, detta för att bidra till att stabilisera organisationen. Samma sak har gällt övriga externa medverkande.

Kulturfientlighet och högerkraft
Hur de nu avhoppade fd partikamraterna än beskriver saken kan man också klart konstatera att stödet har gått till tre högerpartier (Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna) och att detta bland annat lett till att Socialdemokraterna missat möjligheten att ingå i en ny majoritet (med Centerpartiet). En följd av detta är att Ödeshög blir länets första kommun med noll kronor i folkbildningsanslag. Detta i en kommun som präglas av amatörkultur i olika former. Indragningen innebär att studieförbunden sannolikt lämnar orten helt och att en kulturskatt som Alvastra Krönikespel allvarligt hotas.

Det är falsk marknadsföring att påstå att det har skapats en alternativ lokal socialdemokrati. Avhopparnas eventuella nya partibildning är ett högeralternativ och inget annat.

Andra mediakommentarer:
Lyssna gärna till partidistriktets ombudsman Roger Berzell i ett inslag i SR Östergötland.

En varböld värker hål

Jag har haft "förmånen" att under ungefär 2½ års tid följa Socialdemokraterna i Ödeshög och deras mödosamma resa mot framtiden. Det har varit intressant, det medges, att utifrån betrakta en process som nu slutligen resulterat i vad som kan kallas "en varböld värker hål". En gruppering, en minoritet, har ansett sig ha mer rätt än övriga och har gång efter annan fronderat mot ledningen. Otrevligheter människor emellan har definitivt inte saknats.

Märkligt nog har två årsmöten genomförts utan vare sig motförslag eller reservationer. Gänget runt Charles "Challe" Eriksson har inte drivit sin sak på beslutande medlemsmöten, man har i stället gått sin egen väg genom att gå emot partilinjen i de parlamentariska sammanhangen. I år har detta drivits ännu längre, till och med en egen linje vad gäller kommunbudgeten har presenterats, en linje som inte alls lyfts partiinternt. Att agerandet bryter mot partistadgan är solklart och nu kommer det yttersta tecknet när trion Charles Eriksson, Kristina Fredriksson och Lena Lago Berg deklarerar att man ska bilda ett nytt lokalparti. Skeendet skildras i en färsk artikel i Östgöta Correspondenten och på SR Östergötlands sajt.

Äntligen kan den lokala partiledningen börja se framåt, oroshärdarna lämnar Socialdemokraterna. Det finns inget skäl att sakna personer som inte deltar i beslutande medlemsmöten, som inte följer besluten på samma möten och som bara sätter den egna viljan i centrum. Hur det går med partibildningen får vi se, oavsett detta finns nu möjlighet för Ödeshögs arbetarekommun att börja rusta för framtiden.

Det finns också skäl att notera att de tre röstade för ett förslag från (m), (fp) och (kd) och mot ett förslag från (s) och (c). De tre har alltså blommat ut som renodlade högerpolitiker, vilket knappast var vad deras väljare trodde i september 2006. Har trion någon skam i kroppen lämnar de omedelbart sina uppdrag för Socialdemokraterna, inklusive kommunfullmäktigeuppdraget. Att besluta om skattemedel under falsk flagg är inte bara olämpligt, det är i allra högsta grad ohederligt.

Eftertanke och framtid

I lördags landade en lång tids aktivitet kring nomineringar till riksdagslistan för oss Socialdemokrater i Östergötland. För egen del hade jag engagerat mig ganska hårt för att få Aleksander Gabelic på säker valbar plats, till och med en Facebookgrupp drog sent omsider igång för att ytterligare öka trycket.

Strategin att puffa för Aleksander var så när fullt ut framgångsrik. Med röstsiffrorna 153 för motkandidaten fick vår kandidat 130 röster, ett ganska jämt lopp med andra ord. Jag tror den jämna omröstningen rymde sympati, protester, engagemang och tron på att ett län trots allt bara är - just det - ett län. Vägen fram till omröstningen innehöll blandade komponenter, men framför allt öppen och ärlig debatt de gånger placeringarna på listan diskuterades öppet. Där emellan har funnits andra inslag som skriftliga pekpinnar, makt och rädsla för att de smidigaste planerna ska kastas om och kastas över ända.

Så med hela vägen fram till listan i backspegeln kan det finnas skäl att fundera över förändrade eller i vart fall justerade urvalsinstrument och kriterier, andra metoder för omröstning, större möjlighet för öppna delegationer vid val av företrädare. Det måste inte för alltid vara rätt det som en gång varit det. Ett par frågor rullar upp för mig: Hur skapar man förändring och hur skapar man förutsättning för den? Vilka strukturer hindrar förändringen?

Fundera på frågorna och hör gärna av dig med dina idéer och synpunkter! Du kan mejla direkt till nicke.bremer(at)comhem.se eller ännu hellre skriva reaktionerna som kommentarer här.

Därför stödjer jag Aleksander Gabelic

(Det talade ordet gäller)

Presidie, kongressledamöter, gäster!

Idag är det dags att välja vilka som ska kandidera till riksdagen i nästa års val och inte minst att bland dessa välja ut de som på bästa sätt kan representera Socialdemokraterna i länet, dra mest röster, göra trovärdigast intryck, orka driva på i ett tungt arbete för att förverkliga partiets idéer. Inget är säkert, men sex tämligen säkra mandat ger oss tre starka kvinnor och män som ska stå i frontlinjen i en säkert tuff och svår valrörelse. Den mediala styrkan, sakkunskapen och den ideologiska kompassen och tryggheten är viktiga delar för att få ett vinnande lag. Rimligen är det dessa delar som måste vara avgörande, inte den exakta bostadsorten.

Alla som kandiderar bor i Östergötland, gott så. För låt oss minnas att våra riksdagsledamöter har hela valkretsens uppdrag. Och låt oss också vara realister, vi har inte sju säkra mandat.

Vägen fram till dagens beslutande möte har inte varit odramatisk, det finns reservationer på fyra positioner på listan. Låt oss se det positiva i att det finns en diskussion i länet kring vilka som ska ha tätpositionerna. Låt oss se med lite mindre dramatik på de voteringar som kommer att följa. Valberedningen har lagt ett förslag som har en majoritet bland dem som är valda till just det organet. Men låt oss nu myndigförklara valkongressens alla ombud och ge dem förtroendet att rösta efter egen övertygelse i de slutna omröstningarna. Här sitter hundratals kloka socialdemokrater som klarar av att tänka själva. På lång sikt tror jag vi måste hitta andra processer fram till den spikade listan, vi sliter sönder varandra inifrån annars och det tjänar bara våra motståndare på.

Aleksander Gabelic har under sina år i riksdagen lyckats bygga upp ett ännu starkare närverk än det han hade med sig in och är verkligen en aktiv och respekterad riksdagsledamot. Till internationella frågor och människorätt via FN-förbundet har fogats ett gediget kunnande på miljöområdet, något som Aleksander verkligen har vunnit aktning för i många sammanhang. Han är aktiv i hela länet och har skapat kontakter på många håll, både lokalpolitiskt och gentemot näringslivet.

Aleksander har också en annan etnisk bakgrund, rötterna finns i Kroatien. Han är småbarnsförälder med kunskap om det så kallade livspusslet. Jag tror det är viktigt att väljarna kan identifiera sig med våra kandidater, att det finns en blandning av erfarenheter och olika egenskaper. På så vis tillför Aleksander något till helheten, det är den blandade kartan som är socialdemokratins starkaste kännetecken. Aleksander är därför en viktig pusselbit för att få ett vinnande lag nästa år.

Jag yrkar slutligen att Aleksander Gabelic placeras på plats 5 på riksdagslistan!

Det inre urvalet eller tid för nomineringar

Runt om i Östergötland pågår nu diskussioner inför formandet av Socialdemokraternas riksdagslista 2010. Det har bloggats om frågan, bland annat Roger Berzell i inlägget Vänner ställs mot vänner, men mest förs diskussionerna i mer slutna sällskap. Jag tror det är här man ska börja.

Det finns ett uttryck som heter "varit i säck innan det kom i påse". Med det menas att en idé funnits känd sedan länge i en liten krets innan den når den breda massan. Jag får just den känslan när ett förslag sitter så bergfast och när det trots allt finns reservationer kring tre av de tio första platserna. Är det en mindre krets som mycket tidigt låst sig kring ett förslag som väldigt mycket liknar det som läggs fram för vår valkongress den 14 november? Sedan, på väg mot beslutstillfället, byggs argumentationen upp för att sälja in förslaget i vidare kretsar, men här händer det lite oväntade. Det blir en lång och rejäl diskussion om valberedningens prioriteringar, en två timmar lång sansad och bra diskussion. Det känns faktiskt befriande.

Inför kommande val tror jag vi ska fundera över processen fram till en färdig lista. Hur vägen fram till beslut ska förändras är inte givet, men jag kan inte låta bli att snegla på östgötamoderaternas modell med mentometerutrustning på stämman, utfrågning av kandidaterna en och en där övriga hålls åtskilda från stämman under utfrågningen. Samma sak kan göras lokalt, det som kandiderar för en topplacering får chansen att inför beslutande möte ge en avsiktsförklaring för vad uppdraget som heltidsförtroendevald har för syfte och vilka idéer som präglar kandidatens politiska vilja.

Det gäller att mönstra bästa möjliga lag när en riksdagslista ska spikas. Genom att fokusera på toppkandidaternas idéer och agenda för den närmaste fyraårsperioden kan det bästa laget byggas. Kanske någon länsdel blir underrepresenterad och någon överrepresenterad, men att verka i riksdagen är ett uppdrag för hela valkretsen med nationella intressen som huvudspår.

Alltså, dags att pröva nya nya grepp för hur vi utser våra ledande företrädare. Låt oss starta den diskussionen redan nu.