Riksrekryterade spetsklasser i grundskolan, hur klokt är det?

 
Bild länkad från www.nyheter24.se

Nu skrivs ansökningarna om att starta riksrekryterade spetsklasser i grundskolan. I Linköping har kommunala Berzeliusskolan ansökt till Skolverket om att få göra en sådan satsning. Den politiska majoriteten i kommunen välsignar förslaget, medan Soccialdemokraterna med flera gör tummen ner. Det är en räcka skolor som gjort detsamma, en hel lista finns hos ansvarig myndighet.

Jag är personligen negativt inställd till försök med riksrekryterade spetsutbildningar inom grundskolan Läs Lärarförbundets välmotiverade remissvar och fall inte till föga för Jan Björklunds (fp) idéer om en allt mera skiktad och sorterande skola. Jag citerar ett stycke ur remissvaret “Lärarförbundet ställer sig tveksam till att inrätta spetsutbildningar inom grundskolan. Visserligen handlar det om en försöksverksamhet i en mycket begränsad omfattning men mot bakgrund av att vi vet att system som selekterar elever ger sämre resultat än utbildningssystem som håller ihop eleverna avstyrker Lärarförbundet förslaget.”.

Det finns andra skäl emot, nämligen sociala. Att vara särbegåvad i ett enskilt ämne innebär inte mognad i andra avseenden som exempelvis sociala sammanhang. Den riksrektyterade spetsklassen innebär att en elev redan i årskurs 7 rycks upp från sin hemmiljö och endera i internatsform eller som inneboende sätts att leva termin för termin långt från hemorten. Jag vet för egen del, genom samtal med skolkamrater från internatsmiljö, vad en sådan placering innebär. Att vara proffs på matte innebär inte att man saknar närhets- och trygghetsbehov. De tidiga tonåren är en känslig period i livet, det finns skäl att inte i onödan göra de åren värre genom separation.

Däremot är det viktigt att skolan kan stimulera och ta tillvara alla elevers möjligheter och enskilda styrkor. Jag menar att det bäst sker inom inom ramen för en sammanhållen skola. Men då krävs bra metoder för att möta den enskilde elevens styrkor och behov. Att som i SvD-artikeln “Ruben fick bakläxa trots att han är mattesnille” tvingas byta skola för att inte stämplas som avvikande är naturligtvis inte hellerbra.

Kort sagt, skolan måste kunna möta varje elev utifrån deras förutsättningar och möjligheter. Spetsklasser löser inte den problematiken. Och för den delen, hur kul är det att bli sämst i elitklassen?