Entreprenörskap, innovationer och välfärd

Det är svårt att få energi, jag vet inte riktigt vad som hänt. Jo, på sitt sätt vet jag. En viss liten herre har på ungerfär två månaders tid ändrat perspektiven i livet. Men samtidigt vill jag ju att att framtiden ska vara bra för en ny liten människa. Är det här jag ska ta avstamp?

Idag skriver PJ Anders Linder i SvD om näringspolitik. Föga förvånande sågas det rödgröna alternativet jämns med fotknölarna och i stället lyfts sänkta skatter på kapital fram som universalmedicin. De facto sågas båda lagledarna för respektive block, Reinfeldt är lite bättre än Sahlin, men inte så värst mycket. Referens är Josh Lerner, Harvardprofessor och världsauktoritet på riskkapital och entreprenörskap. Han är säkert fena på sitt område, men hur skulle det vara om ett samtal mellan "de som vet" tog andra utgångspunkter någon gång. Som exempelvis frågan "vad betyder en god välfärd och goda uppväxtvillkor för företagandet?".

Varför är det med nödvändighet orättvisor och klyftor som skapar positiva drivkrafter för innovationer och investeringar? Om många har det bra, fler vill investera i boende, utbildning och att se barn och vänner utvecklas i livet, vad skulle i så fall vara skadligt med det? Eller att fler har det bra i livet och att orättvisor och skillnader utjämnas? Måste ordet dynamik (ett mycket tvetydigt ord) rymma allt mellan ofantlig rikedom och djupaste misär? Vad blir bättre för att det tillståndet accepteras?

När ordnas en konferens för alla dessa experter och förespråkare för låga skattenivåer där temat är :

Hur skapar vi bättre förutsättningar för alla barn och ungdomar att få en bra utbildning, att bli sedda och bekräftade, få ett gott självförtroende och få finna sina starka sidor i lugn och ro? Vilken påverkan skulle ett sådant samhälle få på entreprenörskap, innovationer och näringslivsutveckling?

Jag tror att ett samhälle där alla barn och ungdomar får goda grundläggande förutsättningar är bra också för näringslivet och alla investerare. Jag tror inte orättvisor är en bra drivkraft. Jag tror att en rättvis fördelning och bra uppväxtvillkor gynnar både individer, samhälle och näringsliv. Var finns egentligen motsatserna mellan goda levnadsvillkor, entreprenörskap och innovationer?

Lokalt och vinklat mediamonopol – aja baja!

Jag har funderat en hel del över medias roll i demokratin. Klart att de vill sälja tidningar och tjäna pengar, men när den politiska agendan tar över i en tidning som i stort sett har monopol i ett halvt län, då börjar demokratin och yttrandefriheten att bli naggad i kanten.

En god förebild är exempelvis Radio Östergötland som i stort sett klockar sekunder för att rapporteringen ska bli så rättvis som möjligt. Eller Linköpings tidning, den lilla tidningen, men som ändå är uppkäftig mot oss som sysslar med politik. De försöker att granska alla så gott det går, med sina små resurser försöker de att täcka politiken i kommunen.

Berlusconi använde sitt mediaimperium för att ta makten i Italien. Det har fördömts av många demokrater i västvärlden. Därför ska vi vara på vår vakt så inte nyhetsrapporteringen politiseras, vare sig vänster- eller högerut.

När en tidning med i stort sett monopol “granskar” makthavarna, majoritetens, politik så kräver det ett gott journalistiskt hantverk. Om granskningen blir tre sidor med hyllning till politiken utan att vara kritisk blir jag lite fundersam över agendan. När granskade politiker själva får sätta plus och minus på sitt arbete är det lika tveksamt. När journalisten själv sedan får vara krönikör på den fjärde sidan och där subjektivt kommentera sin granskning…ja, vad säger man? Ovanpå det en “knorr” i form av en kort ledarkommentar i anslutning till texten.

Samma tidning har, som jag skrivit förr, flyttat ledarkommentarerna till nyhetssidor. När vi Socialdemokrater har politiska nyheter som tidningen rapporterar finns det en kritisk ledarskribent som kritiserar våra idéer. När det blå laget har en nyhet, klappar ledarskribenten händerna i sin lilla kolumn. Klart att jag blir kritisk. Jag är socialdemokrat och kräver en schysst nyhetsrapportering och utan att ledarkommentarer försöker styra läsarens mottagande av nyheten.

Jag har följt mediarapporteringen i tidningen med detta fokus under en tid och kan konstatera att de flesta journalister gör ett utmärkt jobb, men rubriksättning och bilder används medvetet. Arkivbilder på rödgröna politiker som är mindre smickrande används hellre än att skicka en duktig fotograf till pressträffar. Det är en tydlig och medveten glidning från gängse tradition i svensk morgonpress.

Jag är rädd att faktiska tidningsmonopol medvetet påverkar läsarna. Det är väldigt sällan som media granskar media. Därför måste läsarna se upp.
När vi som sysslar med politik är kritiska mot medias hantering av nyheter blir vi bums påhoppade om att vi vill styra media. Det vill jag absolut inte, tvärtom! Jag vill se fria journalister som gör ett bra och granskande journalistiskt jobb som inte sablas ned av bilder och rubriker som har en bakomliggande politisk agenda.

Ledarkommentarer ska hållas på en ledarsida. Det ska vara tydligt vad som är en nyhet och vad som är en personlig åsikt hos den som skriver. Nyheter ska vara så bra och granskande att det inte ska behövas en ledarskribent som i raden bredvid måste “tolka” nyheten åt läsaren.