9 januari 2009

Demonstration mot övervåldet i Gaza

Jag har tågat, som en av ganska få infödingar, i en demonstration mot den israeliska arméns angreppskrig, övervåld och illdåd mot befolkningen i Gaza. Demonstrationen genomfördes med kort varsel här i Linköping fredag 9 januari och samlade riktigt många deltagare.

Partivännen och socialdemokraten Ali Hajar var den som höll ihop den talade delen av demonstrationen med samling på Gyllentorget. I Alis tal hördes både vrede och sorg, hans känslor kom från hjärtat när han talade. "Som vanligt struntar Israel i vad FN säger, vad EU säger, ja vad hela världen säger" var en av Alis formuleringar. När andra länder upprepat struntar i och helt negligerar FNs beslut brukar det leda någon till konkreta åtgärder. När däremot staten Israel har upprepade gånger agerat på trots mot beslutade resolutioner händer ingenting.

Den här gången angrips också FN-anläggningar och Röda Korsets anläggningar, fältsjukhus och hjälptransporter. Allt ska krossas, helt utan urskiljning. Att den israeliska krigsmakten är effektiv råder ingen tvekan om, slagkraften är oerhört stor och effektiv. Läser en krönika av Olle Svenning i Aftonbladet om just detta. "Vi har inte att göra med två parter som det ständigt mässas om. Gaza­borna eller för den delen Hamasstyret ­disponerar inga krigsflygplan, beredda att spy sin dödliga last över befolk­ningen, inga Apache-helikoptrar. Inga stridsvagnar. "

Förvisso är det klart att Mellanösternfrågan är ett sammansatt och svårlöst problem med många komponenter, men när civilbefolkning utsätts för det Gazas innevånare nu genomlider, då måste man reagera, visa sin solidaritet med de hårdast drabbade av våldet i Mellanöstern, nämligen den palestinska befolkningen. Vem kan någonsin vinna något på barbari? Är inte barbari själva drivkraften till våldsspiraler och terrorism?

Inga kommentarer: