En schablonmålning med ett republikanskt budskap

Jag har varit på julhandling i Lund, det blev några timmar i en intensiv julhandel. På en mur utanför ett äldre privatboende mitt i stadskärnan var en schablonmålning utförd. Motivet var en sprayad regent med texten ovanför "Avskaffa monarkin". Det roliga i sammanhanget är att idag är det också drottningens födelsedag.

Jag gillade måningen, märkligt att den fått sitta kvar i anslutning till en sannolik privatbostad. För övrigt fanns en riktigt bra skivbutik i närheten, tre CD inhandlades, en med Elvis Costello, en med Niel Young och en med Nusrat Fath Ali Kan. Bra stadsbesök, bra budskap!

Sommaren är långt borta

Sitter och tittar på bilder från sommaren 2008. En dag sitter stark i minnet. Jag tillbringade några dagar hos goda vänner i Enskede. En dag tog jag tunnelbanan i till Stockholm, rådde bara om mig själv, strosade, läste, pausade, parkbänkade, tittade och bara njöt av att vara.

Jag började med mitt livs första besök på Hallwylska museet, Stockholms sista privatpalats som uppfördes 1893-1898 som privatbostad åt greveparet von Hallwyl. Det var ett fascinerande hus att guidas i, en hel del intressant konst och dessutom en märklig detalj i köket. Där fanns tre kranar, en för varmvatten, en för kallvatten och en för regnvatten. Fiffigt att hushålla med resurserna och inte slösa i onödan, en tänkbar tanke också idag.

Sedan blev det museispårvagnen ut till Waldemarsudde, en plats jag heller inte besök tidigare. Det blev en god stunds aktivt och eftertänksamt beskådande av all konst på plats, gott fika och återigen strosande i det fria. Efter detta en långsam promenad in till city, jag tog verkligen tid på mig, pausade, satt och läste på en parkbänk, njöt av sommarvärmen, tog vara på känslan av att inte stressa och att kunna rå mig själv.

Så varför skriver jag detta. Jo, när det är mörkt och "vinterhöstigt" så kan det vara skönt att tänka tillbaka lite och se vad man lärt sig. Att någon gång tänka bara på sig själv, sänka tempot och se vad man har runt ikring sig, det är ingen dålig metod för att få kraft att klara vardagen. Minns de fina dagarna när allt stämmer och ta dig vidare när det är lite motigt.

Barns och ungdomars hälsa går före vårdnadsbidrag

I dag är det budgetfullmäktige i Linköping. Alliansens (majoritetens) förslag är huvudförslag. Det saknas offensiva initiativ för framtiden i den blå budgeten och det finns också en särskild utgiftspost som jag argumenterat emot förut, nämligen vårdnadsbidraget.

Vårdnadsbidraget kostar i 7,49 miljoner kronor för kommunen. Här finns som alltid frågeställningar som pekar på motsatsen mellan alliansens allmänna retorik och detaljen vårdnadsbidrag (kristdemokraternas köttben). Var finns arbetslinjen i detta fall? Var finns jämställdheten? Var finns behovsorienteringen?

Socialdemokraternas budgetförslag har en annan inriktning, vi vill använda samma summa pengar till en storsatsning på elevhälsan. Det måste vara viktigare att bryta ohälsans väg för barn och ungdomar och ungdomar än att föra in ett antal familjer i en sårbarhet som är minst sagt extrem. Minsta störning, så faller lösningen med vårdnadsbidrag ihop som ett korthus. Skilsmässor, separation, arbetslöshet, sjukdom och dödsfall är alla reella faktorer som i ett trollslag sätter personer som uppbär vårdnadsbidrag i en starkt otrygg situation. Alliansens budgetförslag är på så sätt uttalat kvinnofientlig.

Vi socialdemokrater tror på en stark förskola som en väg att ge barnen en bra start i livet. Vår övertygelse är att förskoleverksamheten behövs allra mest i socialt utsatta miljöer. I vårt budgetalternativ satsar vi ytterligare 10 miljoner kronor på barn och unga i dessa områden. 25 stycken välfärdsarbetare gör skillnad mot alliansens budget. Vår ambition med en "skola mitt i byn" är viktig för att kunna bryta nedåtgående spiraler och för att ge barn och unga möjlighet att utvecklas och gå framtiden till mötes med förbättrade möjligheter.

Socialdemokraterna säger JA till att ge barn och ungdomar en bättre hälsa, vi säger JA till att utveckla Linköping och ge alla bättre framtidsutsikter och möjligheter. Socialdemokraternas budgetförslag förtjänar bifall från kommunfullmäktige.

Klistermärken - igen!

Jag har varit ute på långpromenad tre dagar i rad. Idag var det kallt och vinter, men ganska snart fick jag upp värmen, tempot lade jag ganska högt. Efter ett stycke fick jag syn på det första NSF-klistermärket. Den här gången var det inte RÖ (Reaktion Östergötland) som hade varit aktiva, utan NSF (Nationalsocialistisk Front), som i vart fall vågar stå för att de är nazister, till skillnad från RÖ.

Jag skrapade säkert bort minst tjugo märken längs promenadvägen. Det var blandade budskap, bland annat om att "Stoppa våldtäkterna" genom att stödja NSF. Jag känner två personer som blivit utsatta för våldtäkt, det ger fruktansvärda själsliga ärr som sitter kvar näranog livslångt. I det ena fallet var förrövaren en geniun svensk, i det andra fallet en ljushyad person från ett engelsktalande land. NSFs budskap går ut på att våldtäktsmän skulle vara "utlänningar" och får vi bara ut alla dessa så upphör våldtäkterna. Att det finns mängder av inhemska våldtäktsmän i alla länder är inget NSF noterar eller reflekterar över. Det är sorterade fakta och enkla budskap som pumpas ut via klistermärken som sätts på stolpar, bankomater, dörrar och överallt där det finns mycket människor. För att få veta mer om brottsubriken våldtäkt och statistik kring denna, gå till Kvinnojouren Ellinor och en krönika från Lotta Nilsson på BRÅ (Brottsförebyggande rådet).

Mötte en kvinna med hund när jag skrapade bort ett klistermärke. Hon undrade vad jag gjorde och jag förklarade. "Då ska jag också skrapa bort märken, de där nazisterna är så otäcka!". Eftersom jag såg att många märken redan var sönderskrapade, så är det ju helt klart att det finns fler som också tänker på samma sätt.

Precis som jag sade i mitt tal vid kristallnattsmanifestationen den 9 november i Linköping: "När ska ni nazister fatta att vi Linköpingsbor inte vill ha ert budskap. Vi tar avstånd från era idéer och vi äcklas av er aktivitet!"

Så uppmaningen blir, reagera och agera alltid mot nazisterna! I det lilla finns mycket att göra, dölj deras falska budskap genom att skrapa bort allt det skit som sätts upp!

Danska - ganska begripligt och värt ett försök

Man kan ha olika nöjen i livet. En del samlar på knappar, några går och dansar, några odlar blommor. Ja, vad som är hobby och nöje skiljer sig åt från person till person. Av något skäl, så har en hobby för mig blivit det danska och inte minst det danska språket. Jag gör definitivt inte anspråk på att vara expert, tro inte det.

Det hela började vid en familjesemester 1994, då min familj hyrde en stuga på norra Jylland i två veckor. Jag bestämde mig för att "ingen engelska, det ska fungera utan det". Det gick ganska bra, läste tidningar, lyssnade på en del radio, såg teve och matade in en del ord. Sedan har det här fortsatt genom åren, jag har läst en del dansk litteratur, pratat en del när jag besökt grannlandet, sett dansk film, lyssnat på en del dansk musik och också pratat en del med min danska arbetskamrat Else, samt dessutom pratat för mig själv (och min stackars familj).

För ett drygt år sedan kom så kronan på verket. Genom vår kabelteveleverantör blev det möjligt att lägga till DR1 i kanallistan hemma och det har inneburit god tillgång till danska nyheter, dansk underhållning och film. Ovanpå detta valde vi också NRK1, som en nordisk komplettering. Det blir mest tittande på den danska kanalen, men ibland är det kul med norskan som omväxling. Dessutom, båda kanalerna är reklamfria, det är bara så befriande.

Men danskan är ju obegriplig säger någon? Inte är den väl det, men den kräver kanske noggrant lyssnande, en nyfikenhet för många ord som faktiskt är gemensamma med vår svenska men som blivit lite förändrade med tiden. Bokstäverna har lite andra ljudvärden, men övning ger färdighet. Dessutom, om man förstår kanske drygt 95%, så spelar det ingen roll med de andra 5 procenten.

Så vad blir rådet? Jo, ta chansen att lära dig ett vackert grannspråk - danska - och läs, lyssna och titta på dansk litteratur, musik, film och teve. Det finns många godbitar att ta till sig.

Vi som tror på allas lika och unika värde

Tal på Kristallnattsmanifestationen i Linköping, söndag 9 november 2008
Jag talade för Socialdemokraterna i Linköpings räkning.

Mötesdeltagare!

Jag ska börja med att citera fredspristagaren och människorättsaktivisten Martin Luther King ”Den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad” När vi står här idag i en manifestation mot främlingsfientlighet och nazism, så är det för att visa hur många vi är som öppet vill visa vår avsky gentemot dem som inte erkänner alla människors lika och unika värde. Idag gör vi det i en gemensam manifestation, men när det är vardag behöver vi göra på alla ställen där du och jag rör oss. Det finns många tillfällen att reagera. Av och till är hela staden full av nazistiska klistermärken. Så fort du ser ett klistermärke av detta slag, ta bort det. Går det inte att dra bort det, skrapa sönder det. När du är klar har du gjort en insats för humanism och mot rasism och främlingsfientlighet.

Acceptera inte svepande omdömen som fångar upp budskap från främlingsfientliga grupperingar. Säg ifrån på jobbet, i familjen, sitt inte och ta emot. Orkar du inte argumentera emot, gå din väg som protest. Lyft fram goda exempel på alla de invandrare som betyder så mycket för samhällets bredd och utveckling. Lyft fram goda exempel på alla de som vågar trotsa normalitetsbegreppen och har kraft och mod att vara sig själva. Polisanmäl kränkningar, anmäl till din hyresvärd när lappar och flygblad börjar spridas i din närhet. Tänk som barnprogramsfiguren Grynet: TA INGEN SKIT!

I Linköping har vi tyvärr ett antal konkreta exempel på att det verkligen finns nazister. Vi ser dom i aktioner på gator och torg, vi ser dem som ovälkomna gäster på möten, vi ser dom i bloggkommentar på våra bloggar, vi ser deras inskränkta ideologi i form av klotter och flygblad. När ska ni fatta att vi Linköpingsbor inte vill ha ert budskap. Vi tar avstånd från era idéer och vi äcklas av er aktivitet.

Från Thorstein Bergmans sång Alla tillsammans kommer strofen ”Framtiden kan verka hopplös, men det är människan som skapar den”. Varje dag behöver vi fundera över och agera kring frågan om människovärdet. Mänsklig gemenskap har en oerhörd kraft i sig, långt starkare än irrlärorna om rasåtskillnad och isolationism. Ett dagsfärskt exempel på det är det amerikanska folkets tydliga besked att välja Barack Obama till sin näste president. Vi som tror på allas lika och unika värde har alltid ett jobb att göra, dag ut och dag in, men vi har också oerhört mycket att vinna.

Tack för ordet!

Föreläsning med Expo med obehagliga gäster i publiken

I kväll 6 november genomförde SSU Linköping och ABF Östergötland en föreläsningskväll med Expo, stiftelsen som jobbar aktivt mot rasism och främlingsfientlighet och kartlagt den svenska extremhögern. Det var mycket ungdomar på plats, nära 100 åhörare som fick lyssna till påläste Alexander Bengtsson. Redan innan det hela hade börjat spred sig en obehaglig känsla i och med att två mindre grupperingar av nazister fanns i lokalen. Men föreläsningen startade, vi fick veta mer om krafterna och grupperingarna bakom extremhögern i Sverige.

Publiken ställde frågor och det gjorde även de nazistiska aktivisterna. Lugnt och behärskat, men med ett tydligt rasistiskt budskap. Mitt i detta började en av aktivisterna att fotografera publiken, det upplevde jag som mycket kränkande och obehagligt. Med raska steg förflyttade jag mig i salen och tog ett par bilder tillbaks. Uppenbarligen uppskattades inte detta, det blev ett kortare samtal efteråt där jag gjorde klart att en arrangör har all rätt att dokumentera ett arrangemang och att bilderna togs som en del av min tjänstgöring. Någon radering av bilderna var inte aktuell var det tydliga beskedet.

Jag är glad att jag befann mig i ett sällskap av unga, glada och starka SSUare. Kontrasterna blir så tydliga en kväll som denna med ett stort gäng nyfikna och engagerade gymnasieungdomar å ena sidan och en liten klick riktiga loosers med töntiga och äckliga nasseåsikter å andra sidan. Pedagogiken var lysande, alla som var på plats insåg att nazister är en realitet och att goda argument och gemenskap är bästa boten mot en rutten ideologi.

Tänk på att besöka EXPOs hemsida och titta exempelvis på deras researchpaket. Det gäller att veta vad extemhögern står för och vilka former den har.

Closed communitys brottsfria?

Läser i en artikel i Metro att en tredjedel av svenska folket vill bo i en "closed community". Vem tror att en "closed community" är fri från brott? Precis som i alla områden - fina som mindre fina - kommer här att finnas kvinnomisshandel, barnmisshandel, skattebrott, bokföringsbrott, olaga hot, incest, rattfylla osv. Det är naivt och tro att fina fasader innebär brottsfrihet. De allvarligaste brotten begås ofta inom familjens ram. Så må man vara direktör, spärrvakt eller något där emellan.

Där människor bor sker det goda och det onda, den vackraste fasaden visar inte alltid vad som finns bakom den.

Är den borgerliga politiken värd sitt pris?

I en interpellation till kommunfullmäktige den 30 september i Linköping frågar partivännerna Elisabeth Gustafsson och Eva Lindh om den borgerliga politiken är värd sitt pris. Bakgrunden är ökade kostnader för social bistånd som i sin tur beror på ett ökat antal utförsäkrade (0-klassade) från Försäkringskassan. Nya regler för sjukskrivningen slår hårt och enskilda individer/familjer får sin tillvaro snabbt raserad. Vägen till utanförskap har öppnats genom en hårdhänt regeringspolitik. Vad är då de egentliga motiven bakom det genomskinliga talet om att bekämpa ohälsan och vad är det som egentligen är intressant?

Det intressanta är under vilka omständigheter förändringarna genomförts. Allt har skett i en tid av stora finansiella överskott i statens kassa, inte alls i samband med en statsfinasiell kris. Det har gjorts för att bekosta skattesänkningar som framför allt har gynnat bättre bemedlade med höga inkomster och exklusivt boende, alltså moderata kärnväljare. Uppenbarligen är det dessa väljargrupper som ska svara JA på frågan om den borgerliga politiken är värd sitt pris. De drabbade av samma politik förs ut i ett allt djupare utanförskap, tro inget annat.

Uttrycket "De nya moderaterna" har klingat falskt hela vägen från det att det lanserades. Det finns inga nya moderater, det vi ser är klassisk högerpolitik med drag från förra sekelskiftet. Syftet är nu, som alltid, att gynna egna kärnväljare och sända notan till de som har det sämst i samhället.

Klass 9A à la Björklund

Det har gått en tid sedan jag skrev sist, men nu har det återvänt energi och oppositionslust. En tanke jag tänkt rör ett tidigare inlägg jag skrev om teveserien Klass 9A. Jag skrev då orden "Jag tycker att teveserien är ett bra exempel på vad det innebär när elevernas förmåga får stå i centrum. Att ett öde inte är ristat i sten och hur mycket kraft, nyfikenhet och möjligheter som finns inrymd i högstadieelever.".

Det jag skrev tidigare är minst lika giltligt idag. Nyligen sändes ett uppföljningsprogram kring vad som hänt under vårterminen, nu med klassens ordinarie lärare. Resultaten var fortsatt goda, de flesta kom in på sökta nationella gymnasieprogram. Tanken slog mig, hur skulle det blivit om Jan Björklunds tankar fått råda?

Det blir ju förstås spekulationer, men kanske det kunde ha gått så här:
Redan tidigt hade några av de mest begåvade eleverna börjat i en elitklass, på en annan skola, i en annan stadsdel. De elever som hade de sämsta resultaten hade förts undan till särskilda undervisningsgrupper, exluderade från sin tidigare klass. Mellanskiktet hade hankat sig fram, fått ett godkännande, slussats vidare till mestadels yrkesprogram i den nya björklundska gymnasieskolan. Klassens gemensamma bildningsresa hade stannat av, den fina känslan av att lyckas tillsammans hade inte varit lika viktig. Skolans underliggande sorteringsmekanism hade antagligen fått gälla i högre grad, det är min fasta övertygelse.

I Jan Björklunds skola sker klassresan i egen kupé, det är inga gruppresor som eftersträvas. Släpar någon efter gäller 2:a klass och 3:e klass, blir man för stökig så kan avstigning på nästa station bli aktuellt. Några nya tåg kommer inte sedan, det som gäller är att ta chansen när den ges och det är bara en gång.

Intervju med Olof Palme

Sveriges Televisions "Öppet Arkiv" rymmer många intressanta teveinslag, med start nästan i teves barndom. Jag tittade idag på en intevju där Jonas Hallberg och Olof Palme pratar politik, satir och löften. Inslaget är från 1982 och presenterar en avspänd oppositionsledare, van att möta media. Palmes närvaro är stark, hans röst fångar lyssnaren och tittaren.

Jag tycker att inslaget är förvånansvärt fräscht så här många år efteråt. Det är lätt att dra paralleller till exempelvis "Sen kväll med Luuk", där exempelvis Göran Persson framträdde. Hallbergs rappa dialog, full av humor, hade stått sig bra också idag.

Var hittar du Öppet Arkiv? Gå till SVT-sajten www.svt.se så hittar du lätt vidare till det öppna arkivet. Jag lovar att du fastnar en stund när du börjat leta.

Är fyra år ett tillräckligt kraftfullt vaccin?

Snart har vi haft en alliansregering (läs högerregering) i två års tid. Många förändringar går rasande fort. Det är naturligtvis ingen slump att den fackliga organisationsgraden sjunkit, att många lämnat a-kassan och att de med redan låga inkomster fått betala skattesänkningar för dem med god ekonomi. Det är naturligtvis heller ingen slump att de långtidssjuka kläms åt allt hårdare och att det reella utanförskapet ökar. Allt handlar om ideologi.

Samma ideologi som vill förändra förutsättningarna på hyresmarknaden och tvinga bort mångåriga hyresgäster från deras lägenheter i skydd av något som kallas ökat dynamik och flexibilitet. Flexibilitet som alltid ska vara ensidig, till gagn för den som redan har men vill ha mer, till gagn för den som redan har en position i förhållande till dem som har en mera underlydande ställning. Som en omvänd marxism, "av var och en och mest åt dem som redan har".

Två års högerstyre har väckt många som lade sin röst på de brogerliga alternativen i valet 2006. Många röstade mot "Perssonismen" och inte för ett systemskifte. Med facit i hand så här mitt i mandatperioden har det högerstyrda förändringståget rullat på med förödande resultat. De stora frågorna blir därför: Är fyra år ett tillräckligt kraftfullt vaccin för att skydda Sverige från fortsatt högerstyre? Har det hunnit bildas tillräckligt många antikroppar mot Reinfeldts egoistiska smitta?

Det gäller att hålla i fram till valet i spetember 2010. Det gäller att erbjuda ett bra och verkningsfullt vaccin mot högerinfluensan som ödelägger landet. Det gäller att inte luta sig mot opinionssiffror, utan jobba på oförtrutet.

Små klisterlappar med otäcka budskap

Du kanske inte tänker på det, men en trend sedan flera år tillbaka är att organisationer i politikens utkanter sätter upp små klisterlappar på olika ställen, vid bankomaten, på stolpar vid övergångsställen, på fastigheter med centrala strategiska lägen, vid hållplatser, resecentra osv. Det är ofta hårda och otäcka budskap. Exempelvis "Trevlig hemresa!", en bild på några muslimska kvinnor och undertecknat av en nazistisk organisation som kallar sig ReaktionÖstergötland. Genom att besöka deras hemsida, som jag inte vill länka här, får man se deras aktiviteter på foton. Det är ett aktivt gäng som agerar på många håll, budskapet är människofientligt, nazistiskt och otäckt på alla sätt.

Ett klipp från hemsidan säger följande:
"Reaktion Östergötland består av svenskar som vill genomföra en förändring i samhället. Därför upplyser vi andra östgötar om alternativ till det nuvarande samhället genom att bland annat sätta upp klistermärken, affischera och dela ut flygblad.

Vi skapar en frizon för svenskar som har tröttnat på mångkulturen, och tillsammans har vi olika aktiviteter. Till exempel anordnar vi gemensamma filmkvällar, brännboll, grillning, studiecirklar och fotboll. Tillsammans bygger vi en gemenskap och skapar ett alternativ till mångkulturen."

Vad kan du göra för att motverka organisationens syften?

• Så fort du ser ett klistermärke av detta slag, ta bort det. Går det inte att dra bort det, skrapa sönder det med en nyckel eller liknande.
• Acceptera inte svepande omdömen som fångar upp budskap från främlingsfientliga grupperingar. Säg ifrån på jobbet, i familjen, sitt inte och ta emot. Orkar du inte argumentera emot, gå din väg som protest.
• Lyft fram goda exempel på alla de invandrare som betyder så mycket för samhällets bredd och utveckling.
• Polisanmäl kränkningar, anmäl till hyresvärden när lappar och flygblad börjar spridas i din närhet.
• Tänk som Grynet: TA INGEN SKIT!

Vad vill karln egentligen?

Så har det gått en styv vecka sedan senaste fullmäktigesammanträdet här i Linköping. Två frågor dominerade sammanträdet, frågan om utmanarrätten och det kommunala vårdnadsbidraget. Den rödgröna sidan förlorade båda frågorna i voteringar. Känslan av hybris* smyger sig på när Alliansen agerar. Självreflektion och nyanser är sällsynta, möjligen finns hoppet i den alltid sympatiske, kloke och tänkande Bengt Olsson (fp).

Den store allianshövdingen, kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (m), ger sig inte ens in i sakargumentationen. I stället väljer han att recensera socialdemokratins språk, metoder och debattteknik. Inte ett ideologiskt ord om varför utmanarrätt och vårdnadsbidrag ska införas, utan fokus läggs helt på motståndarens kvaliteter. Märkligt, förvånande och otaktiskt är ord som bra beskriver upplägget från Lindvall.

Nu är det sommaruppehåll i politiken, vi har ätit sill, färskpotatis och jordgubbar till midsommar. Kanske en riktigt bra bok kan inspirera. Kommunfullmäktige samlas igen den 26 augusti. Vem vet, kanske en ny recension väntar oss socialdemokrater då?

* Källa Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hybris_(mytologi)
Hybris, det fanns ingen värre synd än detta övermod, som kunde drabba en alltför framgångsrik människa. Hybris var inom grekisk mytologi att vilja efterlikna och/eller överträffa gudarna. Hybris kan då användas som en synonym till storhetsvansinne. I det antika dramat utmanar ofta hjältarna den rådande rättsuppfattningen och gudarnas. Då begår de hybris och går oftast under. Ett annat ord för hybris är övermod och människan straffas när hon försöker göra sig till gudarnas jämlike. För att få nåd hos gudarna var man tvungen att förstå vad man gjort för fel, känna vördnad, fruktan och medlidande inför gudarna och på så sätt rena sin själ = katharsis.

Vårdnadsbidrag - Kristdemokraternas 50-talsmuseum

(Bilden är länkad till Forum för Feministiska föräldrar (FOFF) Stockholm

Efter tre timmars debatt fattade Linköpings kommunfullmäktige beslut om att införa vårdnadsbidrag från 1 augusti 2008. Det blev en ideologisk debatt, där egentligen Kristdemokraterna (Kd) stod ganska ensamma. Det märks så tydligt att vårdnadsbidraget är en eftergift åt Kd, för det rätta engagemanget verkar inte riktigt finnas hos övriga alliansföreträdare. Tydligast är det hos Folkpartiet som så tydligt tvekar, men samtidigt känner sig tvunga att följa ingångna överenskommelser.

Intressant var att i debatten talade Folkpartiet också för en individualiserad föräldraförsäkring, men precis som i Socialdemokraterna har inte den diskussionen nått ända fram ännu.

Jag delade ut en del slängar, fick en del uppskattning, men också kritik. Det är svårt att hålla igen på slängarna gentemot just Kristdemokraterna, för det är ljusår mellan dem och det rödgröna vänsterblocket. Skillnaderna är så stora och det verkar inte finnas så mycket plats för humor i den konservativa språkdräkten.

Min slutkläm blev så här i mitt inledande anförande:
Är det så himla skoj att bygga upp ett 50-talsmuseum med utgångspunkt i Jan-Willy Anderssons drömmar om hemmafruepoken? För ingen ska inbilla mig att det blir annat än kvinnor som fastnar i vårdnadsbidragsfällan, det är naivt att tro något annat. Och ingen ska heller inbilla mig att vårdnadsbidraget inte påverkar jämställdhetens utveckling. Vad blir nästa steg i Kristdemokraternas retrotripp till svunna tider? Är det avskaffad skolplikt? Det finns ett stort intresse av samtidshistoria, men jag för min del vill inte ge dagens barn och unga en realtidsupplevelse av det som varit. Att styra in i framtiden med ständigt fokus i backspegeln blir nog en svår resa. Jag har inte bokat plats på det konservativa högertåget. Min platsbiljett är bokad på Framtidståget 2010, en rödgrön resa på väg mot ett bättre samhälle för alla.

Två röda syskon

Jag och en kollega har bemannat ABF-förbundets monter på Vänsterpartiets kongress i Norrköping den 6-8 juni. ABF fanns på plats i dagarna två och vår monter fanns i direkt anslutning till seminarierna i Arbetets museum. Ett intressant seminarieprogram, en hel del besökare och en god möjlighet till samtal och dialog.

Jag känner Socialdemokraterna mycket väl. Ovanpå detta känner jag en hel del vänsterpartister, jag har jobbat som politisk sekreterare i en majoritetskoalition med s, v och mp inom Landstinget i Östergötland. Med två kongressdagar ovanpå detta finns det skäl att reflektera lite.

Ska man kort beskriva dessa båda röda partier är det som att se två syskon. Två syskon med gemensam uppväxt, men också med en lång tid av konkurrens och misstänksamhet gentemot varandra. Från 1995 och framåt har historien flätats samman igen genom samarbete i majoritetskoalitioner. Syskonen är olika, men har en gemensam historia och har på många håll fungerat bra ihop på senare år.

Det finns en tydlig skillnad i den inre kulturen. Socialdemokratin är van vid att styra och forma framtiden; Vänsterpartiet har ofta och länge befunnit sig i opposition (på vissa håll alltid gjort det). Det innebär att fokus ofta är reaktivt och kanske mer negativt hos vänstern, men och andra sidan finns det nog mindre tvekan, mindre av dualistiskt tänkande.

För egen del tror jag att det går att forma bra och fungerande majoritetskoalitioner när valresultatet står klart 2010. Både socialdemokrater och vänsterpartister vet att högeralternativet är det allra sämsta, det går att finna gemensamma vägar och det går att kristallisera ut vad som inte går att komma överens om. Som alltid handlar det om att på lokal nivå hitta fungerande personkonstellationer. Så de gemensamma lagen som (s), (v) och (mp) går till val på behöver börja formas redan nu, med seminarier och lagbyggande aktiviteter.

För min del avslutades kongressandet med partifest i Värmekyrkan. God mat, bra stämning och underhållning av hemlige gästen Mikael Wiehe gjorde det till en minnesvärd afton.

Dödliga olycksfall på jobbet cynisk trend

I dagens Folkbladet finns en intressant artikel. Den handlar om ett åtal som nu väcks gentemot de ansvariga i en arbetsplatsolycka med dödlig utgång. Antalet arbetsplatsolycker med dödsfall som följd ökar långsamt. Det är en farlig och skrämmande utveckling. Min egen uppfattning är att varje sådant olycksfall ska utredas som om det vore vållande till annans död. Att förolyckas i sitt arbete är en djupt tragisk händelse och det går inte att bortse från att ett sviktande säkerhetstänkande och snäva vinstintressen ligger bakom den ökande trenden.

Också en artikel i webbutgåvan av Byggnadsarbetaren pekar på samma tendens. Märkligt då att nuvarande regering dragit in resurser för Arbetsmiljöverket och dessutom lagt ner Arbetslivsinstitutet. Tanken att aktieägarnas utdelning går före säkerhet för de anställda är logisk sett till utvecklingen. Begreppet "det nya arbetarepartiet" som används av Moderaterna har aldrig klingat falskare.

Full fart mot midsommar och politikens sommarstiltje

Vi har passerat maj månads mitt, tiden rusar framåt och den politiska vårsäsongen närmar sig sitt slut. Det kan ju passa bra att blicka bakåt något, hur har det gått i kommunpolitiken i Linköping? Ett kan sägas, det är gott gry i vår fullmäktigegrupp! Många är aktiva, gör inlägg och vi vinner debatt på debatt, dock inte votering på votering. Vi har kommit in i en ansvarsfull, men ändå vass oppositionsroll och många är delaktiga i arbetet.

Överhuvudtaget är aktiviteten hög i partiet lokalt. Många aktiverar sig i föreläsningar, seminarier, studiecirklar, värvaraktivitetet och utåtriktat arbete som gårdsmöten, flygbladsutdelning, enkätinsamlingar osv. Jag tror inte så många varit aktiva någonsin under min tid i Linköpings arbetarekommun. Men arbetet sker i opposition, är en förberedelse inför valet 2010 och för den delen 2009 också. Det är mycket slit fram till en valseger, men är vi många kan vi göra mycket.

Företagsbesök

Jag har samtidigt som många andra fullmäktigepolitiker varit på företagsbesök idag. Jag skulle ha varit på två besök, men det blev bara ett. Jag besökte det spännande och expansiva företaget STO här i Linköping. Det blev två och en halv timmes intressant information, samtal och rundvisning. De mesta synpunkterna lät som musik i mina öron. Företaget är kunskapsintensivt både bland yrkesarbetare och tjänstemän, språkkunskaper är viktiga både i nordiska språk och tyska, järnvägsutbyggnad i form av Europabanan är viktigt för företagets utveckling. Sjukfrånvaron är låg, personalomsättningen är blygsam och företaget tar ett helhetsansvar från produktion till användning av deras produkter. Slutsatsen är att regeringens tal om lägre teoretiska krav på yrkesutbildningar inte stämmer överens med näringslivets personalbehov. Summa summarum, helintressant, proffsigt och en ny viktig erfarenhet.

Varför blev det inget besök nr 2? Jo, den rackaren och centerpartisten Muharrem Demirok hade varit där före och det budskap jag fick när jag ringde för att kolla när jag kunde komma var:
- Nja, vi har redan haft en politiker här, det var den där moderaten De...De..
- Muharrem Demirok?
- Ja, just det. Vad har du för partifärg?
- Socialdemokrat.
- Då har ni nog en del att prata om. Du kan väl ta kontakt med honom och prata? Jag har ju ägnat förmiddagen åt honom, så det blir nog lite svårt att ta emot en politiker till.

Vad säger man? Att Demirok åker runt och stjäl poäng, men att han uppfattas som moderat. Bättre flagga med äkta rödfärg och intresse tycker jag nog, än att måhända oförskyllt hissa annans flagg.

Serien klass 9 A - en fantastisk resa

Jag har följt inte alla avsnitt, men de flesta av SVT-serien Klass 9 A. Varje gång har jag varit djupt rörd, tårögd, glad, imponerad. Låt vara att teve alltid dramatiserar en del, men serien har visat att alla skolungdomar rymmer en oerhörd potential och att alla har en vilja att växa, utvecklas och komma vidare. Möjligheten att se möjligheter och styrkor borde vara den röda tråden i skolan, inte att fokusera på problem.

Jag tycker att teveserien är ett bra exempel på vad det innebär när elevernas förmåga får stå i centrum. Att ett öde inte är ristat i sten och hur mycket kraft, nyfikenhet och möjligheter som finns inrymd i högstadieelever. Serien leder också i bevis att dagens system med ökad segregation och ojämn resursfördelning leder helt fel. Jag är glad att jag följt programmen och hoppas att fler inspireras av skildringen.

Utbildnings- och bildningsprocesser brukar skildras med metaforer om inre resor. Eleverna i Klass 9 A har verkligen gjort en spännande resa som lett till ökad självinsikt, ökat självförtroende och frisläppt kraft.

Att läsa är nödvändigt!

Ibland har jag tid att läsa en del och uppskattar det verkligen. Att bortanför kommunala handlingar, intern information och beslutshandlingar få läsa texter som förmedlar hela sammanhang och människors innersta känslor är en sann njutning. Alla som läser hittar sina spår. Just nu är det Ingmar Bergmans författarskap som ger intryck. Lysande språk, nära, djupt, trovärdigt och äkta är etiketter som kan användas. Nu är det Den goda viljan som ligger på nattygsbordet. Den är skriven i dialogform, samtalen löper som röd tråd genom boken. Fängslande och och starkt, inte utan humor, med både glädje och smärta, fångas en familj och de personer som rör sig i dess närhet.

Vi har alla våra favoritförfattare. Läsupplevelser kan bara mätas hos läsaren. Vad jag tycker om kan vara skräp hos någon annan. Jag tror det viktiga är att ta sig tid att läsa, att sänka tempot en stund, att fångas av en berättelse/skildring som kan leda bort från det egna nuet och jaget. Att inte läsa skulle vara en plåga, bokstäverna och orden är märkliga små ting som kan sättas samman på de mest fantastiska sätt. Ta chansen, läs!

Vilken dag - vi lyfter!

Det blev en himla bra dag, 1:a maj 2008. Först tågade vi i Linköping, stadsnära, välexponerade, många, tajt och med en välkomnande framtoning. Lena Micko talade, lugnt, med skärpa och hennes ord bär. Det Lena säger det står hon för till 100 %. Roligt var också att vi var så många som hjälpte till att förbereda firandet. Jodå, på vanligt vis denna dag så låg molnen och regnet och lurade. Det blev en skur, men aldrig på själva tåget.

Så åkte vi buss till Norrköping, starten blev försenad på grund av raggarkavalkaden. Men det var kul att gå runt att hälsa på alla man kände, tåget blev långt och vägen till parken innebar att man för en gångs skull fick motion i stället för att motionera skriftligt. Ja, sedan talade Thomas Bodström, Sanna Carlstedt och Stefan Sundström spelade. Mycket folk, god stämning, en riktigt lyckad dag!

1:a maj - fina dagen

Så är det 1:a maj igen. Det är fina dagen, röda stormdukar smattrar, textseglen fylls av vind, orkestern spelar, gemenskap, styrka och värme. Vädret kan man aldrig lita på, valborg och 1:a maj är en osäker tid vädermässigt. Vissa år nästan sommarvärme, andra år isande kyla. Så är det bara.

Spännande i år är att vi möts i länet för andra året. Etthundra personer åker från Linköping för att tåga i Norrköping. Det är stort och har aldrig hänt förr. Historia skrivs varje dag. Tredje söndagen i september 2010 skrivs ny historia. Då ska Reinfeldt kalla på hjälp att städa ur Rosenbad. Soptunnorna blir fulla av förslag som aldrig kommer att realiseras.

Ett fullmäktigesammanträde

Så har det varit kommunfullmäktige i Linköping igen. Många har beskrivit mötena som trista och tvungna att genomlida. Jag håller inte med. Vi är ett ganska stort gäng socialdemokrater som är aktiva, rappa och lyckas exponera socialdemokraternas politik gång efter gång, i fråga efter fråga. Det betyder mycket. Vi märks i själva den beslutande församlingen, vi syns via lokalteve och webb, media fångar vår aktivitet.

I sanningens namn, det är bara att erkänna. Debattläget och aktiviteten ger en rejäl kick. Trist bara att möta en tämligen sömnig, konflikträdd och idéfattig majoritet. För en bra politisk utveckling behövs en aktiv opposition (det finns det!), men också en stark och ideologisk majoritet (här är det trögt!).

Nähä, nu börjar det rycka i benen efter att få 1:a-maj-tåga både i Linköping och Norrköping. Vi hörs!

Avdragsberoende

Den veckan har årsmötena duggat tätt. Först var det Östergötlands bildningsförbund (ÖBF) i tisdag, sedan var det ABF Östergötland i torsdags och slutligen idag lördag 16 maj fick jag äran och förmånen att leda Hyresgästföreningens regionfullmäktige i region Öst. Årsmöten är kanske oftast tämligen befriade från överraskningar, men så var det inte idag. Två slutna omröstningar, varav den ena gällde ordförandeposten och mötet gick en annan väg än valberedningens förslag. Huruvida det var bra eller dåligt vet man inte förrän om kanske ett år, men i vart fall visar valen att det finns en levande demokrati i organisationen. Dessutom fick jag lyssna till ett intressant anförande av Barbro Engman som är förbundsordförande och dessutom har egen blogg. Vältaligt, snärtigt och med humor sågades Mats Odells bostadspolitiska utredning ner i småbitar. Och ovanpå på detta introducerade Barbro ett nytt ord "avdragsberoende" för att visa att det finns människor vars privata ekonomi är beroende av avdrag på samma sätt som vissas är beroende av bidrag. Båda begreppen handlar om omfördelning av resurser via skattesystemet, men det är bara bidragsberoende som nämns i debatten än så länge.

Som kronan på verket var det skivmässa i våningen under möteslokalen och här fyndade jag två gamla LP från proggperioden i svenskt musikliv. Som det sägs i Pistvakt: vicken dag!

Detta kungahus

Man ska egentligen inte reta sig för mycket på kungahuset, det är att rikta sin energi på fel saker. Men när statschefen med följe besöker Östergötland och inte pratar med media undrar man ju hur saker och ting står till egentligen. För statschefen är ett offentligt ämbete, det finansieras med skattemedel och varför ska inte samma tågordning gälla för den funktionen som det övriga offentliga Sverige? Jag tänker på öppenhet, hög tillgänglighet, god serviceanda och ett tydligt medborgarperspektiv! Rimligen borde dessa principer gälla före hovkonventioner, fina kläder, otillgänglighet och bristande serviceanda? Östgöta Correspondenten har skildrat det nyss genomförda statsbesökt från Luxemburg på ett bra sätt , bland annat i en artikel publicerad 080419 med journalisten Christian Ströberg som skribent. Ärligt talat, har vi någon nytta av en så självfixerad institution som monarkin?

Borgarnas vanstyre av landstinget

Nästan dagligen läser man om de röda siffrorna i landstingsekonomin. Morell & Co famlar i mörkret, tror att det går att hålla svårigheterna ifrån sig genom att flytta över hanteringen till verksamheten. Upphandlingar misslyckas, Vrinnevilistan börjar knorra, åtgärderna dröjer och ekonomin blöder. På vissa håll talas det om behovet av en kriskommission. Visst ska socialdemokraterna uppträda statsmannamässigt, men med valförlusten måste vi nog själva finna den gemensamma röda vägen i hela länet innan vi sätter oss och kompromissar med ett parti som Vrinnevilistan som hämtade sina röster direkt från socialdemokraterna. På socialdemokraternas länsårsmöte i Motala den 12 maj gavs inga uppdrag att söka stöd för en kriskommission. I stället är väl målet att metodiskt, folkrörelsemässigt och lagom fort mejsla ut den politik vi ska gå till val på 2010. Det är Morell & Co som har bråttom att hitta nödbromsen, vi själva ska vara kloka, strategiska och skapa gemensamma viljor som passar i alla länets hörn.

Distriktsårsmöte

På ett årsmöte landar olika saker och ”kvitton skrivs” på vad som skett under året. För egen del skedde åtminstone en mellanlandning i arbetet med Äldrerådslaget, ett material som tar sikte på livet efter pensioneringen. Inte med fokus på sjukdom och omsorg, utan på livet som pensionär med alla dess delar. Att jobba i programarbete tar sikte framåt, att få göra det i en grupp där kompetens och erfarenhet kompletterar varandra är spännande. Så det är bara att hoppas att intresset för rådslagsmaterialet blir stort, men jobbet med lanseringen har ju precis bara börjat.

För övrigt lunkade mötet på som ett årsmöte gör när man är överens, inga överraskningar. Dock, tre viktiga uttalanden, varav ett om hälso- och sjukvården i Östergötland. Ett nog så viktigt område, den ”femklöver” som fått ledningsansvaret håller på att haverera Landstinget i Östergötland totalt. Förutom kraftig påverkan på vården, innebär det också en uttalad risk för sänkta ambitioner på det länspolitiska området i övrigt. Detta i en tid när regionbildningar pågår i landet och det gäller för 4:e storstadsregionen att visa framfötterna på allvar.

Kd och deras fobi mot allt som inte är heteronormativt

Kristdemokraterna markerar ut sig i frågorna både om könsneutrala äktenskap och homoadoptioner. Det är nej rakt av på båda och det är ju logiskt sett till hur partiet brukar resonera i sådana frågor. Jag såg deras riksdagsledamot Lennart Sacrédeus är väl den mest extreme av alla. Förutom de båda första nej-frågorna, så vill Sacrédeus också ersätta aborter med adoptioner. Som om han visste hur det är att vara gravid mot sin vilja, eftersom hans åsikter också innefattar graviditeter pga våldtäkt.

Vad vill Kd med sin hållning i dessa frågor? Vill man dra nytta av en ganska utspridd homofobi för att få valvind? Eller har det bläddrats för ivrigt i den heliga skrift och gjorts tolkningar på grundval av skrifter som är tusentals år gamla? Hur som helst, snart måste det till en lösning på frågan om könsneutrala äktenskap. Sex av sju partier i riksdagen vill ha det, Kd står ensamma. Hur ska Reinfeldt hantera detta egentligen, han hur ju faktiskt sagt att en proposition ska läggas till riksdagen under våren.

Man får försöka hänga med lite

Igår spelade LHC den första finalmatchen i SM-finalen. Jag är inte känd som någon idrottsfantast, men det är klart att ingen är oberörd av att stans hockeylag är i final för andra året i rad. Jag följde sista perioden på teve och det får väl ses som ett idrottsligt framsteg. Risken finns ju att man ses som helt och hållet OFF om man inte åtminstone håller sig orienterad på området. Jodå, jag har följt tabelläget kontinuerligt, på samma sätt som jag följer valutornas rörelse upp och ner på sid 230 i SVTs textteve. Rimligen får jag hålla samma ambitionsnivå kring IFK Norrköping och deras öden och äventyr i fotbollsallsvenskan. Men jag hävdar ändå att den dagen konståknings-EM kommer till Cloetta Center, då är det verkligt intressant.

Jag tror inte Maud får rätt

Maud Olofsson har varit i Östergötland och Linköping. Kaxig, skrattande som alltid lovar hon ”Vi ska ha fördubblat väljarstöd 2010, det har vi bestämt!”. Det är svårt att se hur hon ska lyckas, Centerpartiet har legat ganska stilla opinionsmässigt och snarare tappat än gått fram. Maud själv leder ”Nya Mauderaterna” med en stark högerprägel, med konfrontation mot löntagarna och deras fackliga organisationer. Visst finns det väljare som gillar det stuket, men knappast flertalet och knappast tillräckligt många för att centerpartiet ska nå upp till 15,8 %. Inget är helt osannolikt i politikens värld, men att väljarna skulle belöna Maud & C:0 med fördubblat väljarstöd tror jag personligen ligger utanför det sannolikas gräns.

Inget vårdnadsbidrag i Mjölby

En artikel i Corren, införd 080405, pekar på att det nog inte blir något vårdnadsbidrag av där, trots alliansstyre. Det är tydligen ingen ovanlig utgång ens i en kommun som styrs av högeralliansen. Vårdnadsbidraget är tekniskt undermåligt, måste finansieras lokalt och har nog inte så värst många anhängare på totalen. Frågeställningen från vänsterpartisten Sing-Britt Centerfjäll är välformulerad "Om nämnden får ett tillskott är då vårdnadsbidrag det bästa sättet att använda pengarna?" Det ska bli intressant att se hur det går i Linköping med samma ärende. Det finns en god chans att Kd kommer att stå ensamma också här, för var ska penarna till införandet tas och visst finns det angelägnare områden att satsa på om väl pengarna fanns.

Intervjuad om jämställdhet

Idag fick jag vara möta tre ungdomar från en genuskurs på Valla folkhögskola och diskutera jämställdhetsfrågor. Kul att möta dem verkligen, men hur kommer det sig att en kille intervjuade mig rakt igenom och en tjej satt och antecknade? Kan det vara en slump att det blev så? Nja, knappast och det finns skäl att vara självkritisk. Men samtalet blev bra, öppet och jag tror det gav något också för intervjuarna.

Länets långsammaste bloggare

Jag får pikar för att jag har en blogg och skriver så sällan, det är ju en berättigad kritik. Vad ska jag göra? Skriva oftare och kortare i varje inlägg är nog rätt modell. Fantastisk slutsats, eller hur?

Kanske kör man ner i diket...

Alliansen försöker verka beslutsfähiga och starka. Men blir det så mycket gjort? Mitt perspektiv hämtar jag främst från Barn- och ungdomsnämnden i Linköping. Vi backar ett knappt år. Några skolor uppvisar underskott. Efter många turer hit och dit bestämmer sig alliansen för att avskriva underskotten. Kommunstyrelsen täcker kostnaden. Inga motkrav.

Nu är vi där igen. Strukturåtgärder för att hantera överskott på skollokaler har diskuterats en längre tid. Alliansens kommunalråd har deltagit aktivt och slutligen bestämt att "nä, vi gör inget, allt ska vara oförändrat under mandatperioden". Var finns ansvarstagandet? Vilka signaler sänds? Vad ska vi med nämnder till när avgöranden lyfts upp till kommunstyrelsens ordförande? Jag blir orolig för hur de riktigt svåra frågorna ska kunna hanteras när konjunkturen viker och det krävs stramare tag. Vilka ska då betala priset? Blir det skolorna i miljonprogramsområdena? Blir det via minskade sociala kriterier?

Ja, en sak är säker, fortsättning följer och kanske det blir en rejäl dikeskörning så småningom. Verkligheten brukar nämlgen alltid hinna ifatt även den mest inbitne optimist!