30 november 2011

Hockeyn, våldsutvecklingen och det goda föredömet

Igår var det kommunfullmäktigesammanträde i Linköping. Jag tog chansen, brukar ta den, att ställa ett par frågor på ledamöternas allmänna frågestund. Den ena frågan rörde våldsutvecklingen i svensk elithockey.

I ett stort reportage i Svenska Dagbladet beskrivs våldsutvecklingen inom svensk elithockey. Tendensen är att tacklingar och incidenter med våld mot huvudet ökar, men eftersom säsongen pågår går det inte tvärsäkert att slå fast att detta är en säker trend. Utvecklingen följs noga på nationell nivå, bland annat från Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Hockeyligan.

Jag noterar uttrycket “En förlåtande miljö där man har roligt och trivs tillsammans stimulerar gruppers och enskilda individers utveckling” i förbundets värdegrund.  Hur roligt och stimulerande är det att bli halvt ihjälslagen? Vad sänder det för signaler till publik och unga hockeyutövare?

Spelarna i elitsammanhang är hjältar och föredömen för många barn och inte minst ungdomar. Ett lokalt hockeylag har ett ansvar för hur unga människor ser på våldsutövning i en stor publiksport. Jag fick stort gensvar på den diskussion jag tog upp och nu gäller det att föra en djupgående diskussion med företrädare för LHC kring lagets ansvar som goda lokala föredömen. Ordföranden Christer Mård och klubbdirektören Mike Helber har ett stort ansvar för lagets framtoning. Och så mycket hänger jag med i idrottssammanhang att jag noterat att stadens hjältar inte är i närheten av att vinna årets fairplay i elitserien.

Och slutligen, när grovt våld (som kan rubriceras som grov misshandel och faller under allmänt åtal) utövas på en idrottsarena, då ska ett omedelbart ingripande ske. Inte bara matchstraff, utan polisingripande och omhändertagande. Grovt våld ska beivras enligt svensk lag, både utanför och innanför idrottsarenorna.

Bilden ovan är länkad från eurosport.se och visar en bild från NHL.

23 november 2011

Fritt internet i kommunala fastigheter

internet_bild

Ellen Aguirre och jag har skrivit en motion om fri internettillgång i kommunala fastigheter. Bakgrunden är att anhöriga och besökare behöver kunna använda sina egna redskap när de sitter som anhöriga hos en sjuk förälder, när de besöker filialbiblioteken, som aktiva medborgare i kommunala kanslier osv. Kort sagt, det finns en demokratiaspekt kring motionens innehåll.

Vi räknar kallt med bifall till motionen, för kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (m) pekade redan i valrörelsen 2006 ut “trådlöst internet för alla” som en viktigt sak för Linköpingsborna. Vad han tyckte kan du läsa mer om på moderaternas webbplats och på SR Östergötland.

----------------------------------------------

Motionstexten                             

Fri internettillgång i kommunala fastigheter som är tillgängliga för allmänhet och besökare

Runt om i kommunen finns ett antal lokaler som betjänar allmänheten i olika omfattning. Det rör sig om stadshuset, biblioteken äldreboenden och skolor, men också delar av de kommunala bolagens verksamhet.

Idag är möjligheten till internetuppkoppling en förutsättning för en god kommunikation med kommunen och samhället. Genom tekniska landvinningar är det idag möjligt att via bärbar utrustning upprätthålla kontakt med i princip hela det offentliga samhället. Utvecklingen påskyndas också av målsättningar som ”24-timmarskommunen”.

Det vore mer än rimligt att kommunen, som en service och en demokratistödjande åtgärd, tillhandahåller fri trådlös uppkoppling i kommunala lokaler som betjänar allmänheten. Ett system för hur detta fungerar är upprättat i huvudbiblioteket. Åtgärden skulle underlätta för exempelvis anhöriga i äldreboenden, för besökare i stadshus och bibliotek etc. Kort sagt, kommunen skulle väsentligt öka möjligheten till kontakt och demokratisk påverkan.

Med stöd av ovanstående föreslår undertecknade

att i kommunala lokaler, eller i tillämpliga fall utförares lokaler, som är tillgängliga för allmänhet och besökare i övrigt tillhandahålls fri och öppen trådlös uppkoppling till internet.

Richard Bremer                                         Ellen Aguirre
Kommunfullmäktig (s)                               Kommunfullmäktig (s)

----------------

9 november 2011

Tal vid Kristallnattsmanifestationen

Det talade ordet gäller

Linköpingsbor!

I kväll högtidlighåller vi minnet av Kristallnatten som inträffade natten mellan 9 och 10 november 1938 runt om i dåvarande Nazityskland. Här kommer ett citat från en artikel i Aftonbladet för några år sedan: Officiellt betecknades våldet som en spontan men sund tysk reaktion på judiskt inflytande i det ekonomiska livet. I själva verket pågick redan dagarna före den 9 november en stegrad hetskampanj mot judar, med en ung polskjudisk mans mordattentat på en tysk diplomat som förevändning. Någon direkt order behövdes inte heller. Breda lager av det tyska samhället visste mycket väl mot vilka de skulle rikta sin ilska och frustration, det hade över fem års naziststyre och djupt rotad antisemitism lärt dem.

Ett helt land kastades snabbt vidare in i en nazistisk häxkittel som ledde till att miljoner människor avrättades, förtrycktes och rycktes upp från sina rötter. Det finns fortfarande personer i livet som upplevt krigets och terrorns fasor och för all framtid gäller orden ”om detta må vi berätta”.

Drivkrafterna som ledde fram till naziståren må ha varit speciella, med depression, krigsskadestånd och instabilitet. Men ändå, det finns alltjämt åsikter och rörelser som står bakom ideologier som liknar den nazistiska. Vi ser det i Frankrike genom Jean-Marie Le Pen, vi ser det i Italien genom nyfascister där ättlingar till Benito Mussolini jobbar på att göra fascismen rumsren. Vi ser det här hemma när politiska grupperingar levererar patriotiska budskap och kryddar med försåtliga och utvalda fakta. Allt för att peka ut dem som har sin härkomst i ett annat land som demoner, som brottslingar och som annorlunda. Metoderna är de samma som när Kristallnatten drabbade den judiska befolkningen i slutet av trettiotalet. Skillnaden är att idag är det andra grupper som pekas ut, framför allt muslimer i vid mening. Kvar finns alltjämt hatet mot romer och mot homosexuella. Det är heller inte så att hatet mot judar har försvunnit. I en DN-artikel helt nyligen beskrivs vardagen i Malmö för rabbinen Shneur Kesselman. Citat från artikelnMänniskor har spottat på honom, kastat tomma läskedrycksburkar mot honom och kallat honom ”judejävel”. Shneur Kesselman har många gånger de senaste åren insett vad hat kan driva människor till och hur det känns att vara hatad.”

Fascismens markörer finns mitt ibland oss. När ett svenskt riksdagspartis ungdomsförbund vid ett torgmöte talar om att inrätta ett gendarmeri, då genljuder fascismens drivkrafter. Citat från organisationens hemsidaGendarmeriet är en militärt organiserad poliskår som ska kunna sättas in i händelse av våldsamt upplopp och större ordningsstörningar”. Så talar en gruppering som befinner sig på ett sluttande plan och hämtar inspiration från tiden för Kristallnatten.

Frågan om människovärdet är digital för att använda en metafor. Antingen ser du människovärdets okränkbarhet eller så gör du det inte. Man kan inte nästan ta avstånd från krafter som går i linje med fascism och nazism vid tiden för Kristallnatten. Antingen inser man eller så befinner man sig som enskild eller organisation i en ondskefull malström.

Vi Linköpingsbor säger JA till mångfald och NEJ till rasism!

2 november 2011

Manifestera för mångfald och mot rasism

Den 9 november, med samling 17.30 på Borggården i centrala Linköping, inleds en manifestation för mångfald och mot rasism. Manifestationen genomförs för att högtidlighålla minnet av Kristallnatten den 9 november 1938 i Tyskland.

Arrangörer är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet med respektive ungdoms- och studentorganisationer. Arangemanget finns anslaget på Facebook och där kan du också anmäla dig. Du kan läsa mer på bland annat Socialdemokraterna Linköpings hemsida. Affischen som du gärna får sprida hittar du här.

Bakgrunden till att det i år bara är är två partier som är arrangörer ligger i att ett försök gjordes att få till stånd ett arrangemang för fullmäktiges alla åtta partier. Efter en tids eftertanke bestämde sig de både S och V att inte se det som meningsfullt med ett gemensamt arrangemang.

Efter att ha lyssnat på Svergedemokraternas ungdomsförbunds (SDU) torgmöte lördagen den 22 oktober är jag för min del helt övertygad om att det var ett logiskt och korrekt beslut av både S och V att ställa sig utanför en gemensam manifestation. Budskapet från SDU på torgmötet var provokativt, starkt exkluderande gentemot invandrade medborgare och utpräglat patriotiskt. Andemeningen var hård och mycket tydlig. För min egen del ser jag föga värdegemenskap med företrädare för denna typ av ideologi. I ett förtäckt hot riktat till motdemonstranterna användes orden “För att stävja brottsligheten i många förorter, där brandmän, polis och ambulanspersonal attackeras med stenar och raketer, förespråkar SDU ett gendarmeri. Gendarmeriet är en militärt organiserad poliskår som ska kunna sättas in i händelse av våldsamt upplopp och större ordningsstörningar.” Sammankopplat med meningen från sverigedemokraten Christoffer Dulny, kriminalpolitisk talesperson, “Till begåvningsreserven därborta vill jag säga att vi har koll på vilka ni är” träder ett våldsbenäget budskap fram där motståndaren ska kunna kväsas med milisstyrkor. Kan det bli mer obehagligt?