Läste en artikel i Svenska Dagbladet som refererar till en kammarrättsdom. I domen konstateras att sända och mottagna SMS-meddelanden i en förtroendevalds mobiltelefon är att anse som en handling, upprättad av alternativt inkommen till myndigheten.
Jag tycker att domen går alldeles för långt, ska precis allt som i bokstavsform kommer från en förtroendevald anses som en upprättad handling? Och detta dessutom även från privat mobiltelefoni...Innefattar det också adressbok och bilder? Ska alla politiskt förtroendevalda vika ut hela sitt privatliv i form av en upprättad handling? Frågorna blir väldigt många.
Om man som förtroendevald spritsar "Grattis kommunalrådet!" på en tårta är det att anse som en inkommen handling? Enligt artikeln kan man skriva i leverpastej och det är ändå en handling. Gäller det för också en stunds korsordslösande mellan två sammanträden i kommunhuset? Foton på familjen i telefonen går väl i samma riktning, till barnen får man säga "mina älskade små handlingar".
Ibland tänker jag att det är bara i Sverige sådant här sker. Vår tendens att alltid vara rättrådigast, alltid öppnast, alltid vara verkställiga dag ett efter beslut, gör att eftertankens styrka riskerar att saknas.
Är det någon mer än jag som reagerar? Eller är jag bara hopplöst töntig som tänker att det någonstans måste finnas plats för någon form av sunt förnuft?
2 kommentarer:
Vad jag förstår så gäller det inte den privata telefonen, utan telefon som tillhandahålls av den offentlighet man har sitt förtoende uppdrag hos. Det är ju faktiskt så att den är att betrakta som tjänstetelefon och bör väl inte användas till privatbruk om man vill ha lite privatliv. Jag har tidigare varit för att kommunaråd inte förstått att deras mail är offentlig handling.
Lite svårt att se just när det gäller mail hur alternativet skulle se ut. Att motagaren avgär vad som ska vara offentligt?
Nej man får nog hantera det så att såväl mottagare som avsändare hålle reda på vad som är privat och vad som är offentligt.
Tyvärr är det nog mer komplicerat än du skriver. Givetvis är det lätt att hålla isär en mobiltelefon knuten till det politiska uppdraget och en privat lur. Men om man läser artikeln noga framgår det att den förtroendevaldes alla sms ska granskas för att sedan kunna skilja de som kan kopplas till uppdraget och vad som är av privat karaktär.
Domen är inte bara förvånande, den visar också på en omöjlighet att hantera detta i verkliga livet. Av alla kommunikationssätt återstår därför direkta samtal via telefon eller öga mot öga, alternativt den formella vägen med diarieförda handlingar. Domen underlättar inte kontakten mellan myndighet/politiker och väljare, däremot riskerar den att ytterligare försvåra rekryteringen av förtroendevalda. Ett annat alternativ är också ett medvetet trots mot domen, trots att den bildar rättspraxis.
Skicka en kommentar