Är det omoraliskt att ha en fin väska?

Jag har läst löpsedlar, artiklar och kommentarer kring både Mona Sahlins handväska och prinsessorna Victoria och Madeleines d:o. Båda fallen är exempel på synliga kvinnliga accessoarer, kostsamma, men som jag förstår ärligen införskaffade alternativt givna presenter i samband med högtidsdagar. Så gott som alla likande exempel tar sin utgångspunkt i kvinnors inköp, sällan står det något om manliga motsvarigheter som exempelvis kostymer, skor, slipsar, klockor eller vad som nu ses som lyxigt.

Jag förstår och instämmer i kritiken av orimliga löner, arvoden och av monarkin som statsskick. Men när nu besluten är tagna, löner, arvoden och apanage är bestämda, ska vi då dessutom moralisera över hur de används? Skjuter vi inte över målet när vi diskuterar hur privata medel används för inköp, resor, husbyggen, utbildning, sparande eller vad nu en enskild person väljer att köpa? Vem ska bestämma vad som är omoraliskt, vad som är lyx eller anses OK? Naturligtvis ska privata betalningar och överenskommelser ligga inom lagens råmärken, men utöver den begränsningen, vad ska anses olämpligt?

Någon köper handväskor, någon konst, någon samlar pengar på hög, någon äter gott varje dag, någon unnar andra något gott, någon bygger hus, någon reser, någon investerar, alla är vi olika. Ett antal, inte så få precis, kommer inte i närheten av sådana inköp, men kanske ändå lyckas förverkliga en och annan dröm. Är det verkligen rätt och klokt att moralisera över det fria val som var och en har i användningen av egna inkomster, stora som små sådana? Och varför i fridens namn är det i så fall bara kvinnors val som väcker kritik?

Vi kan alltid diskutera hur nivåerna ska vara på de löner, arvoden och liknande som beslutas på politisk nivå, det är en viktig uppgift för alla politiskt aktiva, för alla medborgare. Vi ska givetvis också diskutera och besluta om skattenivåer och vad som ska beskattas, samt göra färdriktningen känd när vi går till allmänna val. Men att lägga moraliska aspekter på hur enskilda personer använder sina förvärvade nettoinkomster det tror jag faktiskt vi ska avstå ifrån. Låt både Mona och systrarna Bernadotte, i sig hopplöst bidragsberoende, både ha och köpa de väskor de vill.

För egen del har jag en förkärlek för nya CD-skivor och dessutom begagnade vinylskivor på Tradera. Dessutom tycker jag om gammaldags rosor och gillar också bomullsskjortor av hög kvalitet. Alldeles säkert omoraliskt i någons tycke.